AGNES
Mobil till vilket pris ?
Jag har ingen riktig relation till min mobil. Jag har den för att jag ska kunna ringa och sms:a vid behov. Jag använder min mobil som kamera, eftersom det är väldigt praktiskt ha kameran i mobilen. Många andra personer älskar sin mobil, och kan inte vara utan den. Dom till och med sover med den, men så är inte jag. Jag tycker bara att det är praktiskt att ha den, den är ingen status grej. Många skryter med sin mobil, och tycker att det är väldigt viktigt att ha den nyaste och coolaste mobilen. Andra har typ en Iphone, som är som en minidator, vilket kan vara bra när man jobbar.
Jag har Telia, jag får skicka hur många sms jag vill i månaden för 99 kr. Ringa är ganska dyrt för mig, så jag ringer inte så mycket. Min mobil räkning brukar ligga på ca 300 kr i månaden.
1. Jag gemgör Tele 2 Snackis 19 öre och Halepop hallå.
A) Det är ingen skillnad på priser dag och natt-tid längre.
B) Tele 2 snackis 19 öre, så ringer man för 19 öre i minuten till alla nät. Men öppningsavgiften är billigare till nån som har samma operatör.
Halepop kostar också 19 öre i minuten till alla nät.
C) Halepop kostar det 49 öre per sms, och 1.99 kr per mms,
‘Tele 2 Snackis kostar det 19 öre per sms, samt 0.99 kr per mms.
2. Jag ringer väldigt utspritt under dagen, men dom långa samtalen brukar inträffa på kvällen medans dom korta under dagen. Jag ringer kanske 10 min per dag, och oftast så ringer jag till min pappa och han ringer upp mig istället. Men ibland kanske jag pratar 1 timme om dagen, det är väldigt olika. Jag har redan skräddarsytt mitt mobilabonnemang, det är det som jag har nu. Det är billigt att skicka sms, vilket gör jag mest.
3. Det finns väldigt olika, abonnemang som gör det billigt att ringa till den samma operatör. Kan vara jätte bra om alla ens vänner har samma operatör. Det finns abonnemang som gör att det är jätte billigt att sms:a, vilket ät bra om man inte ringer så mycket. Det finns abonnemang som gör att alla samtal blir billiga, vilket passar många.
Jag tror att Tele 2 snackis skulle passa mig bra om jag fick välja ett annat abonnemang än det jag redan har. Det gör det billigt att både ringa och sms:a.
4. Om du binder dig till ett 24-månadersabonnemang så betyder det att du måste använda dig och betala för abonnemanget i 24 månader. Du får inte byta operatör eller säga upp kontraktet, men många företag har några månaders uppsägningstid. Du kan då inte säga upp abonnemanget om uppsägningstiden har gått ut, men viss tillåter det.
Vissa företag tar en avgift när du säger upp abonnemanget, medans andra inte gör det.
Detta måste man kolla upp innan man skaffar ett abonnemang.
5. Fördelar med kontantkort är att du har koll på hur mycket pengar du gör av med hela tiden. En nackdel är att om det inte finns pengar på ditt kort så kan du inte ringa, detta kan vara väldigt jobbigt om du måste ringa. Därför måste man se till att ens mobil alltid är påfylld.
6. Specificerad faktura innebär att du får en faktura där det står information om dina samtal och mobilkostnader. Där kan det stå till vem du ringde, hur länge och hur mycket varje enskilt samtal kostade. Det är ett bra sätt att se hur mycket man ringer, när, till vem och till vilken kostnad.
7. Internet kostar extra, men många abonnemang erbjuder ett visst antal fria sms, smatalsminuter och internetminuter. Videosamtal är enligt regel dyrare än vanliga samtal, men det finns alltid undantag. Sms-chatt kostar precis som dom förra mer, men ibland inte. Man måste kolla upp det hos varje operatör.
8. Enligt Tele 2 snackis så betalar man själv utlandssamtalen. Samma sak gäller Halepop, men många abonnemang gör att den som ringer till utlandet inte betalar, utan det gör den som blir uppringd.
Lottovinsten
Om jag var Sara så skulle jag lägga ner pengar på min gård. Kanske renovera lite, och göra inordning. Kanske skaffa fler djur.
Jag skulle nog också lägga ner pengar på mitt konst och musik intresse, gå på nån utställning eller konsert. 100000 kr är väldigt mycket pengar, jag skulle kanske också ger bort en del till välgörenhet, eftersom jag redan har så jag klarar mig bra. Eller så skulle jag satsa pengar på att lära mig om naturmedicin och djurvård, så jag kan arbeta med mitt drömjobb som lite av en medicinkvinna.
Om jag var Eleonore så skulle jag lägga pengar på det som intresserar mig mest, mode.
Jag skulle nog åka på en lärorik moderesa till Italien. Gå på en massa visningar och modehus. Där skulle jag blogga om min resa, köpa kläder och smink samt upptäcka nya och intressanta klädesplagg och stilar. På så sätt så skulle min blogg kunna bli ännu mer känd, det skulle vara en rolig resa för läsarna att följa. Jag skulle också kunna träffa en massa roliga och nya människor.
Om jag vann 100000 kr så skulle jag antagligen köpa en lägenhet, eller betala halva så får pappa betala andra halvan. Jag tycker att 100000 kr är för lite för att jag ska ge bort något till välgörenhet, men om jag vann 1000000 så skulle jag skänka bort en del. Om jag inte skulle köpa en lägenhet så skulle jag spara dom, men det får jag ju inte, så jag antar att jag skulle bjuda min syster och mamma på en trevlig resa till Italien, eller Frankrike. Då skulle vi bo på nått tjusigt hotell, äta god mat och så skulle jag köpa nåt riktigt fint designplagg till min syster. Min mamma bryr sig inte så mycket om sånt, så hon skulle få välja vad hon ville. Mesta av allt så vill jag att vårt sommarhus på Gotland ska bli klart, så jag skulle nog vilja investera pengarna där, men det skulle aldrig min pappa tillåta. Jag skulle också kunna åka på en rolig resa med nån kompis, typ tågluffa runt i Europa. Jag vet inte om jag skulle, men kanske så skulle jag köpa en bild ( om jag hittar en billig begagnad som jag gillar). Bilen skulle jag spara tills jag får körkort.
Middag förr och nu
Jag intervjuade min mormor Sonja, hon är född 1939. Mormor växte upp i ett tvåfamiljs hus med stor trädgård och djur. Samma åt mormor föddes så utbröt andra världskriget, hela hennes uppväxt färgades av ransoneringarna.
1a) En typisk middag var beroende av årstid. På vintern åt man mycket rotfrukter, kött och potatis. På våren åt man ägg, fisk. Under sommarn var det mer färska grönsaker, som man odlade i stor utsträckning själv och bär.
På hösten åt man mycket frukt och bär.
En typisk tisdag på vintern så åt man stekt lever med gräddsås, potatis och lingonsylt. Inga grönsaker. Till efterätt fick man fruktkompott med gräddmjölk.
En typisk vardags middag under sommaren kunde bestå av kokt torsk med äggsås. Kanske nån grönsak som persilja eller gröna ärtor. Sedan färska hallon och sockerskorpor eller mannagrynspudding med hallon
1b) Levern köpte man hos slaktaren. Potatisen plockade man på hösten och förvarande sedan den mörkt i matkällaren, i en stor trälår.
Lingon plockade man på hösten och kokade sedan sylt på. Sylten hade man i stora 10 L krukor. Grädden köpte man i affären. Mormor gick dit med en liten kruka som hon fick påfylld. Torsken köpte man i fiskbilen, äggen fick man av sina egna höns. Persiljan och ärtorna odlade man i grönsakslandet.
1c) Ja, ärtorna, persiljan och potatisen. Lingona plockade man i skogen.
1d) Nej, möjligtvis någon av kryddorna. Tex peppar och kanel. Man importerade väldigt få ingredienser till maten, allt kom från Sverige. När kriget tog slut så tog importen fart igen.
1e) levern fick man paketerad i vaxat papper. Lingonen förvarade man i lerkrukor. Grädden fick man i en egen kruka. Det var ingen plast, allt köptes i konservburkar, glas eller papp. När man köpte något i en påse, så var denne gjord av papp.
1f) Man sparade resterna, och använde dom igen. Man slängde aldrig nån mat. Man komposterade matavfall som inte gick att äta. Det blev knappt nåt avfall i form av plast eller liknande, eftersom man förvarade produkterna i saker som kunde diskas och användas igen.
1g) Fick man äta mycket godis ?
Nej, väldigt sällan. Det var vid fest som man fick äta choklad och karameller. Fast man fick efterätt varje dag, och läsk drack man bara när man var på kondis.
2a) En typisk middag hemma hos oss består av wallenbergare, lingon, broccoli, gräddsås och vatten till dryck. Vår kost skiljer sig inte så mycket över dom olika årstiderna, men under hösten så gör vi sylt och saft. Under sommaren så äter vi också mer frukt, fisk och färska grönsaker.
2b) Vi köper kalvfärs på ica. Äggen köper vi av en grannbonde. Lingonen har mormor plockat och gjort sylt av. Broccolin är djupfryst, eller ibland färsk. Grädden kommer från affären.
2c) Nej, men lingonen är från skogen. Under sommaren så odlar vi lite grönsaker, örter och tomater.
2d) Nej, faktiskt inte. Men ofta är ju någon vara importerad, grönsaker och frukt är oftast odlade utomlands. Men just den här måltiden har inga produkter från utlandet.
2e) Köttfärsen är paketerad i plasttråg med plastlock. Grädden är paketerad i tetrapack. Äggen kommer i pappflak. Lingonen har vi i glasburkar. Broccoli köps i en frysplastpåse.
3e) Om det blir mycket kvar så spar vi till dagen efter, annars ges små rester till katten. Vi slänger papp i en påse, men plasten slänger vi i soporna. Glasburken diskar vi och använder igen.
3g) Äter katten broccoli ?
Nej, därför brukar vi slänga grönsaker som blir över. Ibland sparar vi salladen, men oftast så slängs den. Vi borde göra en kompost och sortera avfallet bättre. På så vis så får vi bra jord till grönsakslandet.
Olikheter: Mycket förpackningar i den moderna måltiden.
I princip alla ingredienser var närodlade förr. Idag kommer nästan all frukt och många grönsaker från utlandet. Den moderna måltiden innehåller fler ingredienser och utländska produkter. Mycket halv och helfabrikat och många produkter är förpackade utomlands i den moderna måltiden. Förr lagade man allt själv, vilket gjorde att inga tillsatser av märkliga ingredienser gjordes. Förr åt man mindre portioner, man slängde ingen mat. Man åt inte lika mycket kött, vilket man äter väldigt mycket av idag. Förr så var man tvungen att lära sig laga mat, eftersom man hade enbart rena råvaror. Idag kan man leva hela livet utan att ens gått in i sitt kök.
Likheter: Den mat vi äter hemma hos mig, är väldigt lik mormors mat. Men dom flesta äter mycket hämtmat, halv och hel fabrikat, färdiglagade rätter och utländska produkter.
Båda rätterna består av kött, sås, lingon och nån grönsak och basvara. Köttet, äggen, grädden och grönsakerna är relativt närproducerade.
4. Förr tog man vara på allt. Råvarorna var närproducerade, man hade mer begränsat antal varor till en måltid. Man åt mindre mat. Man paketerade inte allt i plast förpackningar som sedan slängs. Man tog heller inte bilen varje dag och handlade. Man odlade själv, om man hade möjlighet. I städer var det många som hade kolonilotter som dom kunde odla lite på.
5. Nej, inget jag kan komma på. Man fraktar allting långt, odlar varorna utomlands och äter en massa strunt som godis och chips.
6. Ja absolut. Man kan t.ex., om man har möjlighet ,odla lite själv. Planera matlagandet så att man använder alla råvaror och slipper slänga. Man t.ex. steka en kyckling i ugnen och äta den med gräddsås, dagen efter gör man risrand ( stuvning och ris) och tredje dagen rensar man kycklingen och gör en soppa och kokar en buljong av skrovet.
Man kan köpa mer närproducerade varor, nu för tiden så finns det en hel del gårdsbutiker och liknande. Man kan äta mer efter årstiderna, man behöver inta ha färska jordgubbar på vintern. Man borde utnyttja dom varor som finns under varje årstid, och också göra egen sylt och saft. Mycket nyttigare och godare än köpt.
Man skulle också kunna dra ner på allt sött, och bara äta godis och kakor vid speciella tillfällen. Vi skulle också kunna kompostera, och sortera vårt skräp. Veckohandla, så slipper man ta bilen varje dag och handla. Lära sig laga mat, då slipper man köpa halv och helfabrikat.
Jag har ingen riktig relation till min mobil. Jag har den för att jag ska kunna ringa och sms:a vid behov. Jag använder min mobil som kamera, eftersom det är väldigt praktiskt ha kameran i mobilen. Många andra personer älskar sin mobil, och kan inte vara utan den. Dom till och med sover med den, men så är inte jag. Jag tycker bara att det är praktiskt att ha den, den är ingen status grej. Många skryter med sin mobil, och tycker att det är väldigt viktigt att ha den nyaste och coolaste mobilen. Andra har typ en Iphone, som är som en minidator, vilket kan vara bra när man jobbar.
Jag har Telia, jag får skicka hur många sms jag vill i månaden för 99 kr. Ringa är ganska dyrt för mig, så jag ringer inte så mycket. Min mobil räkning brukar ligga på ca 300 kr i månaden.
1. Jag gemgör Tele 2 Snackis 19 öre och Halepop hallå.
A) Det är ingen skillnad på priser dag och natt-tid längre.
B) Tele 2 snackis 19 öre, så ringer man för 19 öre i minuten till alla nät. Men öppningsavgiften är billigare till nån som har samma operatör.
Halepop kostar också 19 öre i minuten till alla nät.
C) Halepop kostar det 49 öre per sms, och 1.99 kr per mms,
‘Tele 2 Snackis kostar det 19 öre per sms, samt 0.99 kr per mms.
2. Jag ringer väldigt utspritt under dagen, men dom långa samtalen brukar inträffa på kvällen medans dom korta under dagen. Jag ringer kanske 10 min per dag, och oftast så ringer jag till min pappa och han ringer upp mig istället. Men ibland kanske jag pratar 1 timme om dagen, det är väldigt olika. Jag har redan skräddarsytt mitt mobilabonnemang, det är det som jag har nu. Det är billigt att skicka sms, vilket gör jag mest.
3. Det finns väldigt olika, abonnemang som gör det billigt att ringa till den samma operatör. Kan vara jätte bra om alla ens vänner har samma operatör. Det finns abonnemang som gör att det är jätte billigt att sms:a, vilket ät bra om man inte ringer så mycket. Det finns abonnemang som gör att alla samtal blir billiga, vilket passar många.
Jag tror att Tele 2 snackis skulle passa mig bra om jag fick välja ett annat abonnemang än det jag redan har. Det gör det billigt att både ringa och sms:a.
4. Om du binder dig till ett 24-månadersabonnemang så betyder det att du måste använda dig och betala för abonnemanget i 24 månader. Du får inte byta operatör eller säga upp kontraktet, men många företag har några månaders uppsägningstid. Du kan då inte säga upp abonnemanget om uppsägningstiden har gått ut, men viss tillåter det.
Vissa företag tar en avgift när du säger upp abonnemanget, medans andra inte gör det.
Detta måste man kolla upp innan man skaffar ett abonnemang.
5. Fördelar med kontantkort är att du har koll på hur mycket pengar du gör av med hela tiden. En nackdel är att om det inte finns pengar på ditt kort så kan du inte ringa, detta kan vara väldigt jobbigt om du måste ringa. Därför måste man se till att ens mobil alltid är påfylld.
6. Specificerad faktura innebär att du får en faktura där det står information om dina samtal och mobilkostnader. Där kan det stå till vem du ringde, hur länge och hur mycket varje enskilt samtal kostade. Det är ett bra sätt att se hur mycket man ringer, när, till vem och till vilken kostnad.
7. Internet kostar extra, men många abonnemang erbjuder ett visst antal fria sms, smatalsminuter och internetminuter. Videosamtal är enligt regel dyrare än vanliga samtal, men det finns alltid undantag. Sms-chatt kostar precis som dom förra mer, men ibland inte. Man måste kolla upp det hos varje operatör.
8. Enligt Tele 2 snackis så betalar man själv utlandssamtalen. Samma sak gäller Halepop, men många abonnemang gör att den som ringer till utlandet inte betalar, utan det gör den som blir uppringd.
Lottovinsten
Om jag var Sara så skulle jag lägga ner pengar på min gård. Kanske renovera lite, och göra inordning. Kanske skaffa fler djur.
Jag skulle nog också lägga ner pengar på mitt konst och musik intresse, gå på nån utställning eller konsert. 100000 kr är väldigt mycket pengar, jag skulle kanske också ger bort en del till välgörenhet, eftersom jag redan har så jag klarar mig bra. Eller så skulle jag satsa pengar på att lära mig om naturmedicin och djurvård, så jag kan arbeta med mitt drömjobb som lite av en medicinkvinna.
Om jag var Eleonore så skulle jag lägga pengar på det som intresserar mig mest, mode.
Jag skulle nog åka på en lärorik moderesa till Italien. Gå på en massa visningar och modehus. Där skulle jag blogga om min resa, köpa kläder och smink samt upptäcka nya och intressanta klädesplagg och stilar. På så sätt så skulle min blogg kunna bli ännu mer känd, det skulle vara en rolig resa för läsarna att följa. Jag skulle också kunna träffa en massa roliga och nya människor.
Om jag vann 100000 kr så skulle jag antagligen köpa en lägenhet, eller betala halva så får pappa betala andra halvan. Jag tycker att 100000 kr är för lite för att jag ska ge bort något till välgörenhet, men om jag vann 1000000 så skulle jag skänka bort en del. Om jag inte skulle köpa en lägenhet så skulle jag spara dom, men det får jag ju inte, så jag antar att jag skulle bjuda min syster och mamma på en trevlig resa till Italien, eller Frankrike. Då skulle vi bo på nått tjusigt hotell, äta god mat och så skulle jag köpa nåt riktigt fint designplagg till min syster. Min mamma bryr sig inte så mycket om sånt, så hon skulle få välja vad hon ville. Mesta av allt så vill jag att vårt sommarhus på Gotland ska bli klart, så jag skulle nog vilja investera pengarna där, men det skulle aldrig min pappa tillåta. Jag skulle också kunna åka på en rolig resa med nån kompis, typ tågluffa runt i Europa. Jag vet inte om jag skulle, men kanske så skulle jag köpa en bild ( om jag hittar en billig begagnad som jag gillar). Bilen skulle jag spara tills jag får körkort.
Middag förr och nu
Jag intervjuade min mormor Sonja, hon är född 1939. Mormor växte upp i ett tvåfamiljs hus med stor trädgård och djur. Samma åt mormor föddes så utbröt andra världskriget, hela hennes uppväxt färgades av ransoneringarna.
1a) En typisk middag var beroende av årstid. På vintern åt man mycket rotfrukter, kött och potatis. På våren åt man ägg, fisk. Under sommarn var det mer färska grönsaker, som man odlade i stor utsträckning själv och bär.
På hösten åt man mycket frukt och bär.
En typisk tisdag på vintern så åt man stekt lever med gräddsås, potatis och lingonsylt. Inga grönsaker. Till efterätt fick man fruktkompott med gräddmjölk.
En typisk vardags middag under sommaren kunde bestå av kokt torsk med äggsås. Kanske nån grönsak som persilja eller gröna ärtor. Sedan färska hallon och sockerskorpor eller mannagrynspudding med hallon
1b) Levern köpte man hos slaktaren. Potatisen plockade man på hösten och förvarande sedan den mörkt i matkällaren, i en stor trälår.
Lingon plockade man på hösten och kokade sedan sylt på. Sylten hade man i stora 10 L krukor. Grädden köpte man i affären. Mormor gick dit med en liten kruka som hon fick påfylld. Torsken köpte man i fiskbilen, äggen fick man av sina egna höns. Persiljan och ärtorna odlade man i grönsakslandet.
1c) Ja, ärtorna, persiljan och potatisen. Lingona plockade man i skogen.
1d) Nej, möjligtvis någon av kryddorna. Tex peppar och kanel. Man importerade väldigt få ingredienser till maten, allt kom från Sverige. När kriget tog slut så tog importen fart igen.
1e) levern fick man paketerad i vaxat papper. Lingonen förvarade man i lerkrukor. Grädden fick man i en egen kruka. Det var ingen plast, allt köptes i konservburkar, glas eller papp. När man köpte något i en påse, så var denne gjord av papp.
1f) Man sparade resterna, och använde dom igen. Man slängde aldrig nån mat. Man komposterade matavfall som inte gick att äta. Det blev knappt nåt avfall i form av plast eller liknande, eftersom man förvarade produkterna i saker som kunde diskas och användas igen.
1g) Fick man äta mycket godis ?
Nej, väldigt sällan. Det var vid fest som man fick äta choklad och karameller. Fast man fick efterätt varje dag, och läsk drack man bara när man var på kondis.
2a) En typisk middag hemma hos oss består av wallenbergare, lingon, broccoli, gräddsås och vatten till dryck. Vår kost skiljer sig inte så mycket över dom olika årstiderna, men under hösten så gör vi sylt och saft. Under sommaren så äter vi också mer frukt, fisk och färska grönsaker.
2b) Vi köper kalvfärs på ica. Äggen köper vi av en grannbonde. Lingonen har mormor plockat och gjort sylt av. Broccolin är djupfryst, eller ibland färsk. Grädden kommer från affären.
2c) Nej, men lingonen är från skogen. Under sommaren så odlar vi lite grönsaker, örter och tomater.
2d) Nej, faktiskt inte. Men ofta är ju någon vara importerad, grönsaker och frukt är oftast odlade utomlands. Men just den här måltiden har inga produkter från utlandet.
2e) Köttfärsen är paketerad i plasttråg med plastlock. Grädden är paketerad i tetrapack. Äggen kommer i pappflak. Lingonen har vi i glasburkar. Broccoli köps i en frysplastpåse.
3e) Om det blir mycket kvar så spar vi till dagen efter, annars ges små rester till katten. Vi slänger papp i en påse, men plasten slänger vi i soporna. Glasburken diskar vi och använder igen.
3g) Äter katten broccoli ?
Nej, därför brukar vi slänga grönsaker som blir över. Ibland sparar vi salladen, men oftast så slängs den. Vi borde göra en kompost och sortera avfallet bättre. På så vis så får vi bra jord till grönsakslandet.
Olikheter: Mycket förpackningar i den moderna måltiden.
I princip alla ingredienser var närodlade förr. Idag kommer nästan all frukt och många grönsaker från utlandet. Den moderna måltiden innehåller fler ingredienser och utländska produkter. Mycket halv och helfabrikat och många produkter är förpackade utomlands i den moderna måltiden. Förr lagade man allt själv, vilket gjorde att inga tillsatser av märkliga ingredienser gjordes. Förr åt man mindre portioner, man slängde ingen mat. Man åt inte lika mycket kött, vilket man äter väldigt mycket av idag. Förr så var man tvungen att lära sig laga mat, eftersom man hade enbart rena råvaror. Idag kan man leva hela livet utan att ens gått in i sitt kök.
Likheter: Den mat vi äter hemma hos mig, är väldigt lik mormors mat. Men dom flesta äter mycket hämtmat, halv och hel fabrikat, färdiglagade rätter och utländska produkter.
Båda rätterna består av kött, sås, lingon och nån grönsak och basvara. Köttet, äggen, grädden och grönsakerna är relativt närproducerade.
4. Förr tog man vara på allt. Råvarorna var närproducerade, man hade mer begränsat antal varor till en måltid. Man åt mindre mat. Man paketerade inte allt i plast förpackningar som sedan slängs. Man tog heller inte bilen varje dag och handlade. Man odlade själv, om man hade möjlighet. I städer var det många som hade kolonilotter som dom kunde odla lite på.
5. Nej, inget jag kan komma på. Man fraktar allting långt, odlar varorna utomlands och äter en massa strunt som godis och chips.
6. Ja absolut. Man kan t.ex., om man har möjlighet ,odla lite själv. Planera matlagandet så att man använder alla råvaror och slipper slänga. Man t.ex. steka en kyckling i ugnen och äta den med gräddsås, dagen efter gör man risrand ( stuvning och ris) och tredje dagen rensar man kycklingen och gör en soppa och kokar en buljong av skrovet.
Man kan köpa mer närproducerade varor, nu för tiden så finns det en hel del gårdsbutiker och liknande. Man kan äta mer efter årstiderna, man behöver inta ha färska jordgubbar på vintern. Man borde utnyttja dom varor som finns under varje årstid, och också göra egen sylt och saft. Mycket nyttigare och godare än köpt.
Man skulle också kunna dra ner på allt sött, och bara äta godis och kakor vid speciella tillfällen. Vi skulle också kunna kompostera, och sortera vårt skräp. Veckohandla, så slipper man ta bilen varje dag och handla. Lära sig laga mat, då slipper man köpa halv och helfabrikat.
Kommentarer
Trackback
