nnn

Ecstasy

 

Efekter. Under ett ecstazy rus så utsöndrar kroppen en massa serotonin. Detta gör att personen ökar sin medkänsla och empati.

Ett ecstasy rus kan beskrivas i 3 steg. Först förvirring, sen stickningar och muskelryckningar i kroppen sedan övergår det till ett behagligt stadium av välbefinnande.

förändringar i känslor och sinnesstämning

förhöjd kommunikation, förståelse och inlevelse

känsla av ökat självförtroende

känsla av ökad energi och styrka

Den mest grundläggande upplevelsen vid ecstasyintag anses vara att man genomsyras av en positiv känsla till allt och alla. Man uppträder som förälskad, blir "kramig" och öppen.

Hur påverkas kroppen av drogen `? Hallucinogena effekter

Hallucinogena effekter uppstår också vid högre doser. Syn- och hörselupplevelser förändras starkt. Ansikten och kända föremål förvrids och får skrämmande proportioner, lysande föremål tycks röra sig framför en, o s v. I samband med "maratondans" på så kallade Ravefester förstärks effekten.

Bestående hjärnskador

Aktuell forskning har visat att en ganska stor andel (sannolikt 20-25%) av regelbundna ecstasyanvändare får skador i hjärnans nervceller, som kvarstår åratal efter att man slutan använda drogen.

Ett vanligt mönster är att rusupplevelsen är mycket intensiv de första gångerna man använder drogen. En viss toleranseffekt hos drogen gör att doserna kan behöva höjas efterhand av den som använder drogen ofta. En avmattning inträder emellertid relativt snabbt och ruset blir mindre uttalat och ger till och med upphov till negativa känslor. Detta hänger sannolikt samman med att serotonin frigörs i stora mängder i initialskedet för att sedan kraftigt minska på grund av en utbränning av hjärnans serotoninsystem. Följden kan bli att man antingen slutar använda droger, eller går över till andra preparat. Kliniska erfarenheter talar inte för ett tvångsmässigt regelbundet missbruk.

Ett vanligt mönster är att rusupplevelsen är mycket intensiv de första gångerna man använder drogen. En viss toleranseffekt hos drogen gör att doserna höjs efterhand. En avmattning inträder emellertid relativt snabbt och ruset blir mindre uttalat och ger till och med upphov till negativa känslor. Detta hänger sannolikt samman med att serotonin frigörs i stora mängder i initialskedet för att sedan kraftigt minska på grund av en utbränning av hjärnans serotoninsystem. Följden kan bli att man antingen slutar använda droger, eller går över till andra preparat. Kliniska erfarenheter talar inte för ett tvångsmässigt regelbundet missbruk.

Ecstasy (Adam, E, essence etc) är en laboratorieframtagen drog som patenterades redan 1914, men fick praktisk användning först på 1970-talet. Den användes en tid inom amerikansk psykiatri, men fick snart spridning inom missbrukarkretsar. Först i USA, sedan i Västeuropa (bl a i Storbritannien och Holland, där ecstasy tillverkas i stora mängder) och numer i hela världen. Tillsammans med LSD, amfetamin och cannabis, blev ecstasy ett viktigt inslag inom ravekulturen, men är numera en s k partydrog i vidare kretsar. Ecstasy (med förkortade kemiska formeln MDMA) finns idag i hela landet.

 

Substansen MDMA togs fram inom läkemedelsindustrin, och fick en marknad bland 70-tales drogliberala amerikanska terapeuter där en krets behandlare gav det till sina patienter. Under 80-talet(?) fick ämnet en spridning som rekreationsdrog, med början i USA.

Patentansökan för MDMA (metylsafrylamin) skickades in 24 december 1912 av det tyska läkemedelsföretaget Merck KgaA, efter att först ha syntetiserats av den tyske kemisten Anton Köllisch i Darmstadt tidigare samma år.[2][3] Patentet beviljades 1914.

Ibland hävdas att Merck tänkt använda MDMA som bantningspiller, vilket dock inte är korrekt. I det läge då substansen patenterades, var den ett mellansteg i en syntesväg av blodkoaguleringsmedel.[2] 1953 experimenterade den amerikanska armén med MDMA. Det är okänt i vilket syfte, men det sägs ha används mot trauma, för att tex, behandla PTSD. [källa behövs]Alexander Shulgin på läkemedelsföretaget Dow Chemicals sysselsatte sig med att forska fram nya kemikalier med intressanta effekter på psyket. Sedan han lämnade företaget koncentrerade han sig på MDMA, den av de substanser han tagit fram och beskrivit som han menade hade störst chans att bli det perfekta psykiatriska läkemedlet. [4] Shulgin framställde MDMA för första gången 1965, och 1967 prövade han medlet på sig själv och introducerade det till andra.[5] Leo Zeff, en psykolog som var på väg att pensionera sig prövade MDMA 1977 och beslutade sig därefter att inte pensionera sig. Istället började han använda det i sin egen praktik och introducera andra terapeuter för substansen. Vid Zeffs bortgång hade antalet terapeuter som använde sig av MDMA vuxit till 4000.[6]

MDMA spred sig även utanför terapikretsar, men var fortfarande inte särskilt vanlig som rekreationell drog. Prästen Michaell Clegg kom över MDMA och gav substansen smeknamnet ecstasy, vilket idag är det vanligaste namnet i folkmun. Ecstasy blev hans andra kall i livet, och han såg sig själv som en ecstasy-missionär. Han såg det som sin uppgift att introducera medlet till den breda allmänheten och gav bort (för att sedan sälja) ecstasy till alla som ville ha. Som mest, innan det blev olagligt, sålde han en halv miljon ecstasytablatter i månaden i och kring Dallas.

En politisk strid om MDMA tog sin början och den 23 mars 1988 klassificerades MDMA permanent som Schedule 1, vilket gjorde den helt olaglig och det bestämdes från politiskt roll att MDMA helt saknade medicinskt och terapeutiskt värde. [7] Denna explosionsartade ökning av Ecstasyanvändandet fick de amerikanska myndighetera att reagera.

MAPS fick den 23 september år 2003 lov att återuppta forskning kring MDMA och psykoterapi och den 6 april 2006 inleddes studien.

Ecstasy tillverkades först av en tysk apotekarfirma år 1914 som ett aptitnedsättande medel. Det fick dock ingen praktisk användning och föll i glömska. I början av 70-talet dök det upp i USA som ett hjälpmedel inom psykoterapin. Från slutet av samma decennium användes det även som festdrog bland ungdomar.
1977 förbjöds ecstasy i England och 1985 även i USA, då drogen visade sig kunna ge svåra kroppsliga biverkningar, såsom rubbningar i hjärtrytmen, andningssvårigheter och krampanfall. Ecstasy förekommer ibland som ett vitt pulver i kapslar, men oftare som tabletter.
De typiska doserna varierar mellan 50 och 160 mg. Vid 200 mg och högre doser uppträder förgiftningsskador. Dödlig dos ligger omkring 10 gånger över normal dos, men dödsfall har inträffat efter 1-2 tabletter. Analys av beslag gjorda i Sverige visar ofta att ecstasytabletter i själva verket va

 

it en blandning av amfetamin och olika ecstasyvarianter.

Fråga: Hur ser omgivningen på missbruk?

Svar: Det är naturligtvis väldigt olika hur omgivningen ser på missbruket. Det beror dels på hur nära man står varandra och hur mycket det missbrukas. Generellt sett kan man nog säga att ju närmare man står varandra och ju mer det missbrukas desto svårare är det för omgivningen. Många känner stor vanmakt, skuld och sorg. Ibland vill till exempel föräldrar som har ett barn som missbrukar försöka ställa allt till rätta genom att ställa upp med pengar, mat och husrum. Oftast är det att göra en björntjänst då det blir lättare att fortsätta missbruka om allt runtomkring fungerar och man blir servad. De myndigheter som främst ska reagera är polis och socialtjänst. Eftersom det är olagligt att hantera narkotika kan polisen reagera med straff och/eller anmälan till socialtjänsten. Socialtjänsten är de som skall tillhandahålla vård och behandling och det finns i en mängd olika former.


Kommentarer
Postat av: Astrid

Ahmen fy fan vilken tråkig läsning! -.-

2010-04-13 @ 23:39:37
Postat av: pem pem

http://emartenssons.blogg.se/

2010-04-13 @ 23:58:56
URL: http://emartenssons.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0