-----
Hur viktigt är det att rösta ?
Det är en rättighet att rösta, inte en skyldighet. Det är viktigt i ett demokratiskt samhälle att så många som möjligt röstar, så att röstutslaget blir så representativt som möjligt.
I diktaturer så är det vid val ofta tvång på att rösta ( på den enda kandidaten)
I en demokrati har man också rätt att avstå från att rösta.
Jag tror att det finns många orsaker till att personer inte röstar, allmänt samhälleligt ointresse, känsla att det inte spelar nån roll, finns inget parti man stödjer fullt ut eller att man aktivt väljer att avstå från att rösta i protest.
Jag tror att de som röstar gör det för att de vill påverka samhället. Man kanske vill förändra eller behålla någonting som är. Vissa röstar för att visa tillhörighet med ett speciell grupp. Eller för att man lärt sig, t.ex. i skolan, att det är viktigt att rösta.
Ju högre valdeltagande det är i ett val, dess mer stämmer valresultatet överens med befolkningens uppfattning. Om ex.vis bara 50% av befolkningen röstar så behöver inte det vara ett problem, om det är procentuellt är lika många från varje politisk grupp som avstår från att rösta. Ett lågt röstantal kan öka risken att ett parti får mer makt än vad det skulle fått om hela befolkningen röstat.
Det mest effektiva sättet är att få en fråga uppmärksammad av massmedia. Då kan en fråga som egentligen bara intresserade några få blossa upp och engagera många. Därmed tvingas politiker att agera. Man kan skicka in klagomål till kommunen eller ta kontakt med riksdagsmän. Man kan gå med i ett parti, engagera sig i ett ungdomsförbund eller gå med i en lobbygrupp.
Europaparlamentet
Europaparlamentet består av folkvalda parlamentariker. Parlamentet är med i EU:s beslutsprocess, de tar beslut tillsammans med ministerrådet.
Parlamentet ger ofta bara råd.
Parlamentet kontrollerar kommissionen och dess förvaltning av budgeten.
Parlamentet kan avsätta kommissionen om dom anser att den inte skött sitt jobb.
Sverige har 18 personer som sitter i parlamentet. Antalet platser i parlamentet beror på folkmängden i landet. De svenska parlamentarikerna består av 4 moderater, 1 kristdemokrat, 5 socialdemokrater, 3 Folkpartister, 1 centerpartist, 2 miljöpartister, 1 vänsterpartist och 1 piratpartist.
För att få rösta i Europaparlamentsvalet så måste du fyllt 18 år, vara medborgare i ett EU-land och folkbokförd i ett EU-land. Det behöver inte vara samma land, men du får bara rösta en gång och i ett land. För att rösta i riksdagsvalet så måste du vara svensk medborgare, 18 år och ha bott i Sverige i minst 3 år ( om du är invandrare från utanför EU+ Island och Norge).
I Europaparlamentet jobbar de svenska miljöpartisterna med andra länders motsvarande miljöparti. Samma sak gäller de andra partierna i parlamentet. I parlamentet diskuterar och bestämmer partierna tillsammans med andra länder. Parlamentet jobbar med internationella frågor inom EU, istället för nationella frågor som partier jobbar med i Sverige.
2009 röstade 45,5% av Svenskarna i Europaparlamentsvalet, i EU som helhet så röstade 43%.
I förra riksdagsvalet så röstade 80,4% av Svenskarna.
De länder som hade högst valdeltagande i Europaparlamentsvalet 2009 var Luxemburg (90,8%) Belgien (90,4&) samt Malta (78,8%).
I Sverige röstade 45,5% i Europaparlamentsvalet medans 80,4% röstade i Riksdagsvalet. Jag tror att skillnaden beror på att människor känner avstånd till EU. På samma sätt som när man uppfattar en liten olycka i Sverige som mycket allvarligare än en katastrof i Kina. Många människor känner nog att EU ligger så långt bort från dem själva att det känns lite overkligt, att man inte riktigt förstår vad det är. Vid riksdagsval vet man vilka partiledarna är, man känner igen en massa olika riksdagsmän och frågorna som tas upp påverkar en på ett mycket mer direkt sätt. Många människor har ett dimmigt begrepp om vad EU arbetar med. Det verkar bara vara vid hot om svält och krig som människor engagerar sig politiskt.
Man kanske inte ser en direkt koppling mellan EU:s beslut och ens egna vardag, vilket inte engagerar svenskar så speciellt mycket.
Länder som har höga röstsiffror i parlamentsvalet är ofta länder med röstplikt ( t.ex. Belgien). Länder som ligger i botten är gamla kommuniststater, som inte är vana att rösta i huvudtaget. Länder som har ett högt valdeltagande i parlamentsvalet kanske har en befolkning som i större utsträckning betraktar sig själva som EU-medborgare, och därför engagerar sig mer i valen.
I Sverige har väldigt många politiker varit negativa mot EU, även sedan vi gick med, vilket kanske färgar av sig på medborgarna. Samma sak kanske gäller andra länder med ljumma röstsiffror. Det vore intressant att se hur EU diskuteras inom de länder som högt resp lågt valdeltagande.
Det satsas väldiga summor på information om EU, t.ex. i skolan och reklam vid val.
EU kan bara erbjuda information, de kan inte tvinga någon att informera sig. Allt bygger på att det är demokratiskt och friviligt, vill inte folk ta tills sig informationen så är det svårt att göra något åt det.
Om få röstar i parlamentsvalet så blir varje röst mer betydelsefull än vad den borde vara. Det ökar risken att extrema grupper får oproportionerligt stort inflytande.
EU skulle inte vara en fungerande demokratiskt, och i förlängningen så skulle EU:s syfte inte längre kunna upprätthållas på ett tillfredställande sätt och en förtroende kris för EU skulle uppstå. Man kan tänka sig att vissa länder skulle få mer makt om dess befolkning är väldigt engagerad i EU medans andra länder med en oengagerad. Trots att antalet mandatplatser inte påverkas av valdeltagandet i landet. Men ett lands befolkning skulle kunna fungera som en stark lobbygrupp.
Det vore bra om medborgare kände större samhörighet med EU, därför skulle det vara bra om medlemstaterna och EU gjorde mer för att folk ska rösta. Om människor känner sig som EU-medborgare så skulle med automatik röstsiffrorna öka. Det är kanske är något som kommer att ske med tiden, speciellt om EU skulle bli som USA (förenta nationerna). Om alla medlemsländer hade samma valuta så skulle de andra EU länderna kännas närmare. Man skulle kunna införa röstplikt, men det skulle också kunna ge en motsatt effekt, folk skulle kanske bli irriterande och känna tvång.
Om jag var 18 år så skulle jag självklart rösta i Europaparlamentsvalet.
Jag vill känna att jag är med och bestämmer, och också påverkar.
Jag tycker det är min skyldighet att rösta i val, eftersom jag är en del av vårat land, men det är också min rättighet att välja var jag vill lägga min röst.
Källförteckning
http://www.riksdagen.se/templates/R_Page____6878.aspx
http://www.eu-upplysningen.se/Institutioner-och-beslutsprocesser/EUs-institutioner/Europaparlamentet/Partigrupper-och-utskott-i-Europaparlamentet/
http://www.eu-upplysningen.se/Institutioner-och-beslutsprocesser/EUs-institutioner/Europaparlamentet/Val-och-valdeltagande/
http://www.eu-upplysningen.se/
Agnes Öberg 9D
Det är en rättighet att rösta, inte en skyldighet. Det är viktigt i ett demokratiskt samhälle att så många som möjligt röstar, så att röstutslaget blir så representativt som möjligt.
I diktaturer så är det vid val ofta tvång på att rösta ( på den enda kandidaten)
I en demokrati har man också rätt att avstå från att rösta.
Jag tror att det finns många orsaker till att personer inte röstar, allmänt samhälleligt ointresse, känsla att det inte spelar nån roll, finns inget parti man stödjer fullt ut eller att man aktivt väljer att avstå från att rösta i protest.
Jag tror att de som röstar gör det för att de vill påverka samhället. Man kanske vill förändra eller behålla någonting som är. Vissa röstar för att visa tillhörighet med ett speciell grupp. Eller för att man lärt sig, t.ex. i skolan, att det är viktigt att rösta.
Ju högre valdeltagande det är i ett val, dess mer stämmer valresultatet överens med befolkningens uppfattning. Om ex.vis bara 50% av befolkningen röstar så behöver inte det vara ett problem, om det är procentuellt är lika många från varje politisk grupp som avstår från att rösta. Ett lågt röstantal kan öka risken att ett parti får mer makt än vad det skulle fått om hela befolkningen röstat.
Det mest effektiva sättet är att få en fråga uppmärksammad av massmedia. Då kan en fråga som egentligen bara intresserade några få blossa upp och engagera många. Därmed tvingas politiker att agera. Man kan skicka in klagomål till kommunen eller ta kontakt med riksdagsmän. Man kan gå med i ett parti, engagera sig i ett ungdomsförbund eller gå med i en lobbygrupp.
Europaparlamentet
Europaparlamentet består av folkvalda parlamentariker. Parlamentet är med i EU:s beslutsprocess, de tar beslut tillsammans med ministerrådet.
Parlamentet ger ofta bara råd.
Parlamentet kontrollerar kommissionen och dess förvaltning av budgeten.
Parlamentet kan avsätta kommissionen om dom anser att den inte skött sitt jobb.
Sverige har 18 personer som sitter i parlamentet. Antalet platser i parlamentet beror på folkmängden i landet. De svenska parlamentarikerna består av 4 moderater, 1 kristdemokrat, 5 socialdemokrater, 3 Folkpartister, 1 centerpartist, 2 miljöpartister, 1 vänsterpartist och 1 piratpartist.
För att få rösta i Europaparlamentsvalet så måste du fyllt 18 år, vara medborgare i ett EU-land och folkbokförd i ett EU-land. Det behöver inte vara samma land, men du får bara rösta en gång och i ett land. För att rösta i riksdagsvalet så måste du vara svensk medborgare, 18 år och ha bott i Sverige i minst 3 år ( om du är invandrare från utanför EU+ Island och Norge).
I Europaparlamentet jobbar de svenska miljöpartisterna med andra länders motsvarande miljöparti. Samma sak gäller de andra partierna i parlamentet. I parlamentet diskuterar och bestämmer partierna tillsammans med andra länder. Parlamentet jobbar med internationella frågor inom EU, istället för nationella frågor som partier jobbar med i Sverige.
2009 röstade 45,5% av Svenskarna i Europaparlamentsvalet, i EU som helhet så röstade 43%.
I förra riksdagsvalet så röstade 80,4% av Svenskarna.
De länder som hade högst valdeltagande i Europaparlamentsvalet 2009 var Luxemburg (90,8%) Belgien (90,4&) samt Malta (78,8%).
I Sverige röstade 45,5% i Europaparlamentsvalet medans 80,4% röstade i Riksdagsvalet. Jag tror att skillnaden beror på att människor känner avstånd till EU. På samma sätt som när man uppfattar en liten olycka i Sverige som mycket allvarligare än en katastrof i Kina. Många människor känner nog att EU ligger så långt bort från dem själva att det känns lite overkligt, att man inte riktigt förstår vad det är. Vid riksdagsval vet man vilka partiledarna är, man känner igen en massa olika riksdagsmän och frågorna som tas upp påverkar en på ett mycket mer direkt sätt. Många människor har ett dimmigt begrepp om vad EU arbetar med. Det verkar bara vara vid hot om svält och krig som människor engagerar sig politiskt.
Man kanske inte ser en direkt koppling mellan EU:s beslut och ens egna vardag, vilket inte engagerar svenskar så speciellt mycket.
Länder som har höga röstsiffror i parlamentsvalet är ofta länder med röstplikt ( t.ex. Belgien). Länder som ligger i botten är gamla kommuniststater, som inte är vana att rösta i huvudtaget. Länder som har ett högt valdeltagande i parlamentsvalet kanske har en befolkning som i större utsträckning betraktar sig själva som EU-medborgare, och därför engagerar sig mer i valen.
I Sverige har väldigt många politiker varit negativa mot EU, även sedan vi gick med, vilket kanske färgar av sig på medborgarna. Samma sak kanske gäller andra länder med ljumma röstsiffror. Det vore intressant att se hur EU diskuteras inom de länder som högt resp lågt valdeltagande.
Det satsas väldiga summor på information om EU, t.ex. i skolan och reklam vid val.
EU kan bara erbjuda information, de kan inte tvinga någon att informera sig. Allt bygger på att det är demokratiskt och friviligt, vill inte folk ta tills sig informationen så är det svårt att göra något åt det.
Om få röstar i parlamentsvalet så blir varje röst mer betydelsefull än vad den borde vara. Det ökar risken att extrema grupper får oproportionerligt stort inflytande.
EU skulle inte vara en fungerande demokratiskt, och i förlängningen så skulle EU:s syfte inte längre kunna upprätthållas på ett tillfredställande sätt och en förtroende kris för EU skulle uppstå. Man kan tänka sig att vissa länder skulle få mer makt om dess befolkning är väldigt engagerad i EU medans andra länder med en oengagerad. Trots att antalet mandatplatser inte påverkas av valdeltagandet i landet. Men ett lands befolkning skulle kunna fungera som en stark lobbygrupp.
Det vore bra om medborgare kände större samhörighet med EU, därför skulle det vara bra om medlemstaterna och EU gjorde mer för att folk ska rösta. Om människor känner sig som EU-medborgare så skulle med automatik röstsiffrorna öka. Det är kanske är något som kommer att ske med tiden, speciellt om EU skulle bli som USA (förenta nationerna). Om alla medlemsländer hade samma valuta så skulle de andra EU länderna kännas närmare. Man skulle kunna införa röstplikt, men det skulle också kunna ge en motsatt effekt, folk skulle kanske bli irriterande och känna tvång.
Om jag var 18 år så skulle jag självklart rösta i Europaparlamentsvalet.
Jag vill känna att jag är med och bestämmer, och också påverkar.
Jag tycker det är min skyldighet att rösta i val, eftersom jag är en del av vårat land, men det är också min rättighet att välja var jag vill lägga min röst.
Källförteckning
http://www.riksdagen.se/templates/R_Page____6878.aspx
http://www.eu-upplysningen.se/Institutioner-och-beslutsprocesser/EUs-institutioner/Europaparlamentet/Partigrupper-och-utskott-i-Europaparlamentet/
http://www.eu-upplysningen.se/Institutioner-och-beslutsprocesser/EUs-institutioner/Europaparlamentet/Val-och-valdeltagande/
http://www.eu-upplysningen.se/
Agnes Öberg 9D
Kommentarer
Trackback
