thatreallygrindsmygears

Mobil till vilket pris ?


Jag har ingen riktig relation till min mobil. Jag har den för att jag ska kunna ringa och sms:a vid behov. Jag använder min mobil som kamera, eftersom det är väldigt praktiskt ha kameran i mobilen. Många andra personer älskar sin mobil, och kan inte vara utan den. Dom till och med sover med den, men så är inte jag. Jag tycker bara att det är praktiskt att ha den, den är ingen status grej. Många skryter med sin mobil, och tycker att det är väldigt viktigt att ha den nyaste och coolaste mobilen. Andra har typ en Iphone, som är som en minidator, vilket kan vara bra när man jobbar.

Jag har Telia, jag får skicka hur många sms jag vill i månaden för 99 kr. Ringa är ganska dyrt för mig, så jag ringer inte så mycket. Min mobil räkning brukar ligga på ca 300 kr i månaden.

1.  Jag gemgör Tele 2 Snackis 19 öre och Halepop hallå.
A) Det är ingen skillnad på priser dag och natt-tid längre.

B)  Tele 2 snackis 19 öre, så ringer man för 19 öre i minuten till alla nät. Men öppningsavgiften är billigare till nån som har samma operatör.
Halepop kostar också 19 öre i minuten till alla nät.

C) Halepop kostar det 49 öre per sms, och 1.99 kr per mms,
‘Tele 2 Snackis kostar det 19 öre per sms, samt 0.99 kr per mms.

2. Jag ringer väldigt utspritt under dagen, men dom långa samtalen brukar inträffa på kvällen medans dom korta under dagen. Jag ringer kanske 10 min per dag, och oftast så ringer jag till min pappa och han ringer upp mig istället. Men ibland kanske jag pratar 1 timme om dagen, det är väldigt olika. Jag har redan skräddarsytt mitt mobilabonnemang, det är det som jag har nu. Det är billigt att skicka sms, vilket gör jag mest.

3. Det finns väldigt olika, abonnemang som gör det billigt att ringa till den samma operatör. Kan vara jätte bra om alla ens vänner har samma operatör. Det finns abonnemang som gör att det är jätte billigt att sms:a, vilket ät bra om man inte ringer så mycket. Det finns abonnemang som gör att alla samtal blir billiga, vilket passar många.
Jag tror att Tele 2 snackis skulle passa mig bra om jag fick välja ett annat abonnemang än det jag redan har. Det gör det billigt att både ringa och sms:a.

4. Om du binder dig till ett 24-månadersabonnemang så betyder det att du måste använda dig och betala för abonnemanget i 24 månader. Du får inte byta operatör eller säga upp kontraktet, men många företag har några månaders uppsägningstid. Du kan då inte säga upp abonnemanget om uppsägningstiden har gått ut, men viss tillåter det.
Vissa företag tar en avgift när du säger upp abonnemanget, medans andra inte gör det.
Detta måste man kolla upp innan man skaffar ett abonnemang.

5. Fördelar med  kontantkort är att du har koll på hur mycket pengar du gör av med hela tiden. En nackdel är att om det inte finns pengar på ditt kort så kan du inte ringa, detta kan vara väldigt jobbigt om du måste ringa. Därför måste man se till att ens mobil alltid är påfylld.

6. Specificerad faktura innebär att du får en faktura där det står information om dina samtal och mobilkostnader. Där kan det stå till vem du ringde, hur länge och hur mycket varje enskilt samtal kostade. Det är ett bra sätt att se hur mycket man ringer, när, till vem och till vilken kostnad.

7. Internet kostar extra, men många abonnemang erbjuder ett visst antal fria sms, smatalsminuter och internetminuter. Videosamtal är enligt regel dyrare än vanliga samtal, men det finns alltid undantag. Sms-chatt kostar precis som dom förra mer, men ibland inte. Man måste kolla upp det hos varje operatör.

8. Enligt Tele 2 snackis så betalar man själv utlandssamtalen. Samma sak gäller Halepop, men många abonnemang gör att den som ringer till utlandet inte betalar, utan det gör den som blir uppringd.


Lottovinsten

Om jag var Sara så skulle jag lägga ner pengar på min gård. Kanske renovera lite, och göra inordning. Kanske skaffa fler djur.
Jag skulle nog också lägga ner pengar på mitt konst och musik intresse, gå på nån utställning eller konsert. 100000 kr är väldigt mycket pengar, jag skulle kanske också ger bort en del till välgörenhet, eftersom jag redan har så jag klarar mig bra. Eller så skulle jag satsa pengar på att lära mig om naturmedicin och djurvård, så jag kan arbeta med mitt drömjobb som lite av en medicinkvinna.

Om jag var Eleonore så skulle jag lägga pengar på det som intresserar mig mest, mode.
Jag skulle nog åka på en lärorik moderesa till Italien. Gå på en massa visningar och modehus. Där skulle jag blogga om min resa, köpa kläder och smink samt upptäcka nya och intressanta klädesplagg och stilar. På så sätt så skulle min blogg kunna bli ännu mer känd, det skulle vara en rolig resa för läsarna att följa. Jag skulle också kunna träffa en massa roliga och nya människor.

Om jag vann 100000 kr så skulle jag antagligen köpa en lägenhet, eller betala halva så får pappa betala andra halvan. Jag tycker att 100000 kr är för lite för att jag ska ge bort något till välgörenhet, men om jag vann 1000000 så skulle jag skänka bort en del. Om jag inte skulle köpa en lägenhet så skulle jag spara dom, men det får jag ju inte, så jag antar att jag skulle bjuda min syster och mamma på en trevlig resa till Italien, eller Frankrike. Då skulle vi bo på nått tjusigt hotell, äta god mat och så skulle jag köpa nåt riktigt fint designplagg till min syster. Min mamma bryr sig inte så mycket om sånt, så hon skulle få välja vad hon ville. Mesta av allt så vill jag att vårt sommarhus på Gotland ska bli klart, så jag skulle nog vilja investera pengarna där, men det skulle aldrig min pappa tillåta. Jag skulle också kunna åka på en rolig resa med nån kompis, typ tågluffa runt i Europa. Jag vet inte om jag skulle, men kanske så skulle jag köpa en bild ( om jag hittar en billig begagnad som jag gillar). Bilen skulle jag spara tills jag får körkort.
Middag förr och nu

Jag intervjuade min mormor Sonja, hon är född 1939. Mormor växte upp i ett tvåfamiljs hus med stor trädgård och djur. Samma åt mormor föddes så utbröt andra världskriget, hela hennes uppväxt färgades av ransoneringarna.

1a) En typisk middag var beroende av årstid. På vintern åt man mycket rotfrukter, kött och potatis. På våren åt man ägg, fisk. Under sommarn var det mer färska grönsaker, som man odlade i stor utsträckning själv och bär.
På hösten åt man mycket frukt och bär.
En typisk tisdag på vintern så åt man stekt lever med gräddsås, potatis och lingonsylt. Inga grönsaker. Till efterätt fick man fruktkompott med gräddmjölk.
En typisk vardags middag under sommaren kunde bestå av kokt torsk med äggsås. Kanske nån grönsak som persilja eller gröna ärtor. Sedan färska hallon och sockerskorpor eller mannagrynspudding med hallon

1b) Levern köpte man hos slaktaren. Potatisen plockade man på hösten och förvarande sedan den mörkt i matkällaren, i en stor trälår.
Lingon plockade man på hösten och kokade sedan sylt på. Sylten hade man i stora 10 L krukor. Grädden köpte man i affären. Mormor gick dit med en liten kruka som hon fick påfylld. Torsken köpte man i fiskbilen, äggen fick man av sina egna höns. Persiljan och ärtorna odlade man i grönsakslandet.

1c) Ja, ärtorna, persiljan och potatisen. Lingona plockade man i skogen.

1d) Nej, möjligtvis någon av kryddorna. Tex peppar och kanel. Man importerade väldigt få ingredienser till maten, allt kom från Sverige. När kriget tog slut så tog importen fart igen.

1e) levern fick man paketerad i vaxat papper. Lingonen förvarade man i lerkrukor. Grädden fick man i en egen kruka. Det var ingen plast, allt köptes i konservburkar, glas eller papp. När man köpte något i en påse, så var denne gjord av papp.

1f) Man sparade resterna, och använde dom igen. Man slängde aldrig nån mat. Man komposterade matavfall som inte gick att äta. Det blev knappt nåt avfall i form av plast eller liknande, eftersom man förvarade produkterna i saker som kunde diskas och användas igen.

1g) Fick man äta mycket godis ?

Nej, väldigt sällan. Det var vid fest som man fick äta choklad och karameller. Fast man fick efterätt varje dag, och läsk drack man bara när man var på kondis.


2a) En typisk middag hemma hos oss består av wallenbergare, lingon, broccoli, gräddsås och vatten till dryck. Vår kost skiljer sig inte så mycket över dom olika årstiderna, men under hösten så gör vi sylt och saft. Under sommaren så äter vi också mer frukt, fisk och färska grönsaker.
2b) Vi köper kalvfärs på ica. Äggen köper vi av en grannbonde. Lingonen har mormor plockat och gjort sylt av. Broccolin är djupfryst, eller ibland färsk. Grädden kommer från affären.

2c) Nej, men lingonen är från skogen. Under sommaren så odlar vi lite grönsaker, örter och tomater.

2d) Nej, faktiskt inte. Men ofta är ju någon vara importerad, grönsaker och frukt är oftast odlade utomlands. Men just den här måltiden har inga produkter från utlandet.

2e) Köttfärsen är paketerad i plasttråg med plastlock. Grädden är paketerad i tetrapack. Äggen kommer i pappflak. Lingonen har vi i glasburkar. Broccoli köps i en frysplastpåse.

3e) Om det blir mycket kvar så spar vi till dagen efter, annars ges små rester till katten. Vi slänger papp i en påse, men plasten slänger vi i soporna. Glasburken diskar vi och använder igen.

3g) Äter katten broccoli ?

Nej, därför brukar vi slänga grönsaker som blir över. Ibland sparar vi salladen, men oftast så slängs den. Vi borde göra en kompost och sortera avfallet bättre. På så vis så får vi bra jord till grönsakslandet.

Olikheter: Mycket förpackningar i den moderna måltiden.
I princip alla ingredienser var närodlade förr. Idag kommer nästan all frukt och många grönsaker från utlandet. Den moderna måltiden innehåller fler ingredienser och utländska produkter. Mycket halv och helfabrikat och många produkter är förpackade utomlands i den moderna måltiden. Förr lagade man allt själv, vilket gjorde att inga tillsatser av märkliga ingredienser gjordes. Förr åt man mindre portioner, man slängde ingen mat. Man åt inte lika mycket kött, vilket man äter väldigt mycket av idag. Förr så  var man tvungen att lära sig laga mat, eftersom man hade enbart rena råvaror. Idag kan man leva hela livet utan att ens gått in i sitt kök.

Likheter: Den mat vi äter hemma hos mig, är väldigt lik mormors mat. Men dom flesta äter mycket hämtmat, halv och hel fabrikat, färdiglagade rätter och utländska produkter.
Båda rätterna består av kött, sås, lingon och nån grönsak och basvara. Köttet, äggen, grädden och grönsakerna är relativt närproducerade.

4. Förr tog man vara på allt. Råvarorna var närproducerade, man hade mer begränsat antal varor till en måltid. Man åt mindre mat. Man paketerade inte allt i plast förpackningar som sedan slängs. Man tog heller inte bilen varje dag och handlade. Man odlade själv, om man hade möjlighet. I städer var det många som hade kolonilotter som dom kunde odla lite på.

5. Nej, inget jag kan komma på. Man fraktar allting långt, odlar varorna utomlands och äter en massa strunt som godis och chips.

6. Ja absolut. Man kan t.ex., om man har möjlighet ,odla lite själv. Planera matlagandet så att man använder alla råvaror och slipper slänga. Man t.ex. steka en kyckling i ugnen och äta den med gräddsås, dagen efter gör man risrand ( stuvning och ris) och tredje dagen rensar man kycklingen och gör en soppa och kokar en buljong av skrovet.
Man kan köpa mer närproducerade varor, nu för tiden så finns det en hel del gårdsbutiker och liknande. Man kan äta mer efter årstiderna, man behöver inta ha färska jordgubbar på vintern. Man borde utnyttja dom varor som finns under varje årstid, och också göra egen sylt och saft. Mycket nyttigare och godare än köpt.
Man skulle också kunna dra ner på allt sött, och bara äta godis och kakor vid speciella tillfällen. Vi skulle också kunna kompostera, och sortera vårt skräp. Veckohandla, så slipper man ta bilen varje dag och handla. Lära sig laga mat, då slipper man köpa halv och helfabrikat.

My dream job

I don’t really have a dream job, but there is a lot of things I would like to work with. But one of the things I would like to work with is owning a bakery or a café. I love to make cakes and cookies, and of course eating them. Working as a baker or a pastry chef seems so fun, but I think working as a pastry chef would suit me better. I don’t want to go up in the middle of the night, just to bake some bread. It seems more fun to do all the cakes and decorations, be a little more artistic.

You can  become a pastry chef or a baker, both by hard work and education. Some cafes requires a educated baker, but other choose by talent.

It’s a quite common job, but it’s not super common. Both men an women can work as a baker, it’s a very mixed job.  You don’t have to go abroad to work, there is plenty of jobs here.  But it’s quite common to work abroad for a few years, just to learn and develop new things and skills.

You don’t earn so much working as a baker or pastry chef, around 20000 kr. But I want to own a café to, so I could earn much more, or less.

If you are a baker, you probably go up very early in morning, maybe 3 am.
Then you bake bread, buns and stuff like that. Usually you don’t have long work hours, you end work around 11-12 am.

If you are a pastry chef, you don’t have to start work as early. You start work around 5-6 am. Working as a pastry chef you decorate cakes, make birthday and wedding cakes and you do chocolate and marzipan figures.
Pastry chefs also quit work around lunch, but this varies from bakery to bakery.

I work at a bakery, but I stand behind the counter selling all the bread and cakes. I think it’s very fun, but I would have to be upstairs in the bakery.
My work starts at seven am, so the bakers and pastry chefs has already been there several hours. The best part about my job is that me and my colleagues always gets to try the new cakes first. Elin is a pastry chef at my work, and she always makes the sweetest cakes and decorations.




I have always thought it’s very fun to cook food and bake. My mom has always let me help in the kitchen, and it was okey to fail or mess up. She didn’t expect us kids to succeed at once, so you didn’t have to worry about failing. I think I have always been interested in baking and cooking, it’s a part of my life.
To own my own café hasn’t been my dream job all my life, I used to dream about becoming a doctor, maybe for the last 3 years.
I would love to have a place were I can furnish and do whatever I want.
I would like to have a beautiful and nice place, were people can eat and drink and just have a nice time.
It would be fantastic to have a place that’s just my own, were I can decide and make all the rules.

I don’t think I would like to own my own place for my whole life. Maybe just for a few years, five maybe.
I would like to get a education first, so I always got a back-up plan.
But I guess if my café would go very well, and word got around, I would probably keep it.
And maybe I would think it’s so much fun, that I wouldn’t want to quit.
But there is a risk that I wouldn’t like it at all, and that’s why a need a education to lean against.

Ecstasy

Upplevelser:  Ett ecstasyrus brukar delas in tre steg. Först känner man förvirring. Sedan muskelryckningar och stickningar i kroppen. Det sista stadiet brukar beskrivas som ett behagligt stadium av välbefinnande.
Ruset brukar vara i ca 3 timmar.
När man  tar ecstasy så brukar man bli väldigt positivt inställd till allt och alla, man är kramig och öppen.
Man får också ökat självförtroende, känsla av ökad energi och styrka .

Effekt:  När man tar ecstasy så utsöndrar kroppen en massa serotonin, vilket gör att personen ökar sin medkänsla och empati.
Vid högre doser så kan man drabbas av hallucinogena effekter.
Personer som regelbundet använder ecstasy får skador i hjärnans nervceller. Dessa skador kan ta flera år att läka, eller så blir dom bestående hela livet.
Ecstasy påverkar bara inte hjärnan, utan också hjärtat och andra organ. Vilket kan leda till livshotande störningar i kroppens organ.

Man kan även se på en person om den har tagit ecstasy. Svettningar, darrningar, muntorrhet, kramp och pupillutvidgning är vanliga fysiska symptom.

Vid överdos av Ecstasy så kan man drabbas av värmeslag.
Man blir då varm, musklerna bryts ned, njurarna slutar fungera och man drabbas av blodproppar och blödningar. Man kan också drabbas av hjärtrubbningar, vilket kan orsaka dödsfall.

Ecstasy är inte extremt beroendeframkallande, och vanligast är att man tar ecstasy när man festar.
Påverkan av drogen avtar för varje gång man tar drogen, vilket ofta leder till att man slutar ta drogen eller övergår till andra droger.
.Det är också lät att överdosera, vilket kan leda till allvarliga skador eller dödsfall.
Om man redan har börjat med Ecstasy, så ska man sluta umgås med människor som tar droger samt sluta gå till platser som man förknippar med droger, Tex fester .
Om man vill ha hjälp med att sluta så kan man söka sig till ett sjukhus eller behandlingshem. Eftersom Ecstasy är en relativt “mild” drog så finns det inga speciella behandlingshem.

Personer som tar Ecstasy gör oftast det när dom är med andra personer som också tar drogen. Men om en person är beroende och tar Ecstasy i det “privata” så drabbas såklart omgivningen. Man blir inte aggressiv eller argsint av Ecstasy, vilket man ofta blir av andra droger. Det är därför ovanligt att ecstasy påverkade människor slåss. Inom familjen och vännerna så kan det uppstå kriser, eftersom dom antagligen vill se att personen mår bra och inte tar droger. Men man förändras när man är hög på Ecstasy, och man kan ta beslut och utföra handlingar som man inte skulle göra i vanliga fall. Detta kan leda till att man t.ex. förlorar sitt jobb och vänner.

Drogen patenterades 1912 i Tyskland, men man saknade då användning av drogen. På 1970 så började man använda drogen inom psykvården i USA. Det var också i slutet av 70-talet som ungdomar började använda den som partydrog.  Ecstasy spred sig sedan under 80-talet till Europa.

Ecstasy kallas också E, Adam, XTC och MDMA= 3,4-MetylenDioxiMetAmfetamin. Ecstasy är kemisktframställt, och liknar drogerna Amfetamin och Mescalin. Det krävs en skicklig kemist för att framställa drogen, och drogen framställs i illegala laboratorier.
Ecstasy kan förekomma som vitt pulver i kapslar, tabletter eller små “klistermärken” som läggs på tungan. Många Ecstasytabletter som säljs är i själva verket en blandning av en massa andra droger, som Amfetamin.

http://www.drugwiki.net/droger/MDMA

My dream job

 

Ectsasy

 

Hk vg/mvg

 

NO prov

 

Eng prov

 

Matte prov

Ecstasy

 

Efekter. Under ett ecstazy rus så utsöndrar kroppen en massa serotonin. Detta gör att personen ökar sin medkänsla och empati.

Ett ecstasy rus kan beskrivas i 3 steg. Först förvirring, sen stickningar och muskelryckningar i kroppen sedan övergår det till ett behagligt stadium av välbefinnande.

förändringar i känslor och sinnesstämning

förhöjd kommunikation, förståelse och inlevelse

känsla av ökat självförtroende

känsla av ökad energi och styrka

Den mest grundläggande upplevelsen vid ecstasyintag anses vara att man genomsyras av en positiv känsla till allt och alla. Man uppträder som förälskad, blir "kramig" och öppen.

Hur påverkas kroppen av drogen `? Hallucinogena effekter

Hallucinogena effekter uppstår också vid högre doser. Syn- och hörselupplevelser förändras starkt. Ansikten och kända föremål förvrids och får skrämmande proportioner, lysande föremål tycks röra sig framför en, o s v. I samband med "maratondans" på så kallade Ravefester förstärks effekten.

Bestående hjärnskador

Aktuell forskning har visat att en ganska stor andel (sannolikt 20-25%) av regelbundna ecstasyanvändare får skador i hjärnans nervceller, som kvarstår åratal efter att man slutan använda drogen.

Ett vanligt mönster är att rusupplevelsen är mycket intensiv de första gångerna man använder drogen. En viss toleranseffekt hos drogen gör att doserna kan behöva höjas efterhand av den som använder drogen ofta. En avmattning inträder emellertid relativt snabbt och ruset blir mindre uttalat och ger till och med upphov till negativa känslor. Detta hänger sannolikt samman med att serotonin frigörs i stora mängder i initialskedet för att sedan kraftigt minska på grund av en utbränning av hjärnans serotoninsystem. Följden kan bli att man antingen slutar använda droger, eller går över till andra preparat. Kliniska erfarenheter talar inte för ett tvångsmässigt regelbundet missbruk.

Ett vanligt mönster är att rusupplevelsen är mycket intensiv de första gångerna man använder drogen. En viss toleranseffekt hos drogen gör att doserna höjs efterhand. En avmattning inträder emellertid relativt snabbt och ruset blir mindre uttalat och ger till och med upphov till negativa känslor. Detta hänger sannolikt samman med att serotonin frigörs i stora mängder i initialskedet för att sedan kraftigt minska på grund av en utbränning av hjärnans serotoninsystem. Följden kan bli att man antingen slutar använda droger, eller går över till andra preparat. Kliniska erfarenheter talar inte för ett tvångsmässigt regelbundet missbruk.

Ecstasy (Adam, E, essence etc) är en laboratorieframtagen drog som patenterades redan 1914, men fick praktisk användning först på 1970-talet. Den användes en tid inom amerikansk psykiatri, men fick snart spridning inom missbrukarkretsar. Först i USA, sedan i Västeuropa (bl a i Storbritannien och Holland, där ecstasy tillverkas i stora mängder) och numer i hela världen. Tillsammans med LSD, amfetamin och cannabis, blev ecstasy ett viktigt inslag inom ravekulturen, men är numera en s k partydrog i vidare kretsar. Ecstasy (med förkortade kemiska formeln MDMA) finns idag i hela landet.

 

Substansen MDMA togs fram inom läkemedelsindustrin, och fick en marknad bland 70-tales drogliberala amerikanska terapeuter där en krets behandlare gav det till sina patienter. Under 80-talet(?) fick ämnet en spridning som rekreationsdrog, med början i USA.

Patentansökan för MDMA (metylsafrylamin) skickades in 24 december 1912 av det tyska läkemedelsföretaget Merck KgaA, efter att först ha syntetiserats av den tyske kemisten Anton Köllisch i Darmstadt tidigare samma år.^[2][3] Patentet beviljades 1914.

Ibland hävdas att Merck tänkt använda MDMA som bantningspiller, vilket dock inte är korrekt. I det läge då substansen patenterades, var den ett mellansteg i en syntesväg av blodkoaguleringsmedel.^[2] 1953 experimenterade den amerikanska armén med MDMA. Det är okänt i vilket syfte, men det sägs ha används mot trauma, för att tex, behandla PTSD. ^{[källa behövs]}Alexander Shulgin på läkemedelsföretaget Dow Chemicals sysselsatte sig med att forska fram nya kemikalier med intressanta effekter på psyket. Sedan han lämnade företaget koncentrerade han sig på MDMA, den av de substanser han tagit fram och beskrivit som han menade hade störst chans att bli det perfekta psykiatriska läkemedlet. ^[4] Shulgin framställde MDMA för första gången 1965, och 1967 prövade han medlet på sig själv och introducerade det till andra.^[5] Leo Zeff, en psykolog som var på väg att pensionera sig prövade MDMA 1977 och beslutade sig därefter att inte pensionera sig. Istället började han använda det i sin egen praktik och introducera andra terapeuter för substansen. Vid Zeffs bortgång hade antalet terapeuter som använde sig av MDMA vuxit till 4000.^[6]

MDMA spred sig även utanför terapikretsar, men var fortfarande inte särskilt vanlig som rekreationell drog. Prästen Michaell Clegg kom över MDMA och gav substansen smeknamnet ecstasy, vilket idag är det vanligaste namnet i folkmun. Ecstasy blev hans andra kall i livet, och han såg sig själv som en ecstasy-missionär. Han såg det som sin uppgift att introducera medlet till den breda allmänheten och gav bort (för att sedan sälja) ecstasy till alla som ville ha. Som mest, innan det blev olagligt, sålde han en halv miljon ecstasytablatter i månaden i och kring Dallas.

En politisk strid om MDMA tog sin början och den 23 mars 1988 klassificerades MDMA permanent som Schedule 1, vilket gjorde den helt olaglig och det bestämdes från politiskt roll att MDMA helt saknade medicinskt och terapeutiskt värde. ^[7] Denna explosionsartade ökning av Ecstasyanvändandet fick de amerikanska myndighetera att reagera.

MAPS fick den 23 september år 2003 lov att återuppta forskning kring MDMA och psykoterapi och den 6 april 2006 inleddes studien.

Ecstasy tillverkades först av en tysk apotekarfirma år 1914 som ett aptitnedsättande medel. Det fick dock ingen praktisk användning och föll i glömska. I början av 70-talet dök det upp i USA som ett hjälpmedel inom psykoterapin. Från slutet av samma decennium användes det även som festdrog bland ungdomar.
1977 förbjöds ecstasy i England och 1985 även i USA, då drogen visade sig kunna ge svåra kroppsliga biverkningar, såsom rubbningar i hjärtrytmen, andningssvårigheter och krampanfall. Ecstasy förekommer ibland som ett vitt pulver i kapslar, men oftare som tabletter.
De typiska doserna varierar mellan 50 och 160 mg. Vid 200 mg och högre doser uppträder förgiftningsskador. Dödlig dos ligger omkring 10 gånger över normal dos, men dödsfall har inträffat efter 1-2 tabletter. Analys av beslag gjorda i Sverige visar ofta att ecstasytabletter i själva verket va

 

it en blandning av amfetamin och olika ecstasyvarianter.

Fråga: Hur ser omgivningen på missbruk?

Svar: Det är naturligtvis väldigt olika hur omgivningen ser på missbruket. Det beror dels på hur nära man står varandra och hur mycket det missbrukas. Generellt sett kan man nog säga att ju närmare man står varandra och ju mer det missbrukas desto svårare är det för omgivningen. Många känner stor vanmakt, skuld och sorg. Ibland vill till exempel föräldrar som har ett barn som missbrukar försöka ställa allt till rätta genom att ställa upp med pengar, mat och husrum. Oftast är det att göra en björntjänst då det blir lättare att fortsätta missbruka om allt runtomkring fungerar och man blir servad. De myndigheter som främst ska reagera är polis och socialtjänst. Eftersom det är olagligt att hantera narkotika kan polisen reagera med straff och/eller anmälan till socialtjänsten. Socialtjänsten är de som skall tillhandahålla vård och behandling och det finns i en mängd olika former.